Aktiernas historia

En aktie är ett dokument som representerar en andel i ett aktiebolag. Den som äger en aktie har gjort en kapitalinsats till företaget, och summan av alla dessa insatser utgör företagets aktiekapital. Aktien ger rätt till aktiebolagets tillgångar och resultat efter det att de som har fordringar på bolaget har fått sin del.

Aktier har funnits mycket länge. De äldsta aktiebolagen bildades i Romarriket, och bruket att finansiera verksamhet på detta sätt spred sig sedan norrut genom Europa.

På Wikipedia finns en bild av ett aktiebrev för gruvan i Tiskasjöberg, som senare blev känd som Falu koppargruva. Aktiebrevet gäller en åttondels aktie, och är daterat 16 juni 1288. Aktiehandeln hade dock bröjat något tidigare nere på kontinenten. På 1100-talet uppstod i Frankrike ett system med courretiers de change, män som skötte jordbrukarsammanslutningarnas skulder för bankernas räkning. Dessa courretiers handlade med skuldsedlar sinsemellan, och kan därför sägas ha varit de första värdepappersmäklarna.

En av de första råvarubörserna uppstod i Antwerpen, där handlare mättes i ett hus som tillhörde familjen Van der Beurze. Liknande ”Beurzen” öppnade i andra delar av Flandern, och det är från Van der Beurzes hus i Antwerpen som ordet börs ursprungligen kommer.

Aktiebrev

Ett aktiebrev är ett dokument som bevisar att en person äger en aktie. De flesta bevarade aktiebrev är inte äldre än 300 år, även om undantag finns. Bevarade aktiebrev är mycket värdefulla för forskare inom ekonomisk historia, eftersom de berättar om näringslivets utveckling, verksamheternas art och de människor som var knutna till företaget. Det är också viktiga dokument för att veta vilka företag som över huvud taget fanns i landet vid en viss period.

De första aktiebreven bestod av en mantel och ett kupongark. Manteln var själva värdepappret, på vilken aktiens nummer, nominella värde m.m. fanns antecknat. Kupongarkets kuponger, som var numrerade, användes vid uthämtande av utdelningen. Pengarna betalades ut mot angivande av kupongnumret.